En annan del av (studentbostads)världen

Förra veckan var vi i Nederländerna. En mycket intressant resa ur flera aspekter. Huvudmålet var att delta på konferensen The Class of 2020 som fokuserade på den europeiska studentbostadsmarknaden och hur man skall få investeringarna i sektorn att öka. Studentbostäder behövs över hela Europa, inte bara i Sverige. Det mest slående med diskussionerna, och som gav oss svenskar en viss chockeffekt, var på det sätt man adresserade frågan. I vissa avseenden var det som att besöka en annan värld. Och det är inte menat positivt för Sverige. Sverige fick bland annat utstå en hel del spott och spe eftersom det undgick allas förstånd hur den svenska marknaden (inte) fungerade. Vi fick till och med sämre betyg än Italien, som också fick sin beskärda del.

Konferensen vände sig till hela Europa men fokus var till stor del den nederländska marknaden som till vissa delar är relativt lik den svenska. Dock är den i princip uppdelad i två delar. Den ena delen består av företag som driver studentbostäder som social housing, den andra delen agerar på den fria marknaden. Dock har man en hyresreglering i Nederländerna som innebär att det är oerhört svårt att bygga studentbostäder som inte faller inom ramen för social housing. Ett exempel som nämndes var att en studentetta på 18 kvm, med eget kök och toalett, inte fick kosta mer än 350 EUR/mån. Sett ur ett svenskt perspektiv är det lätt att förstå att det kan vara svårt att bygga bostäder som kräver den hyran, om man inte samtidigt får någon form av subvention.

Man kunde också konstatera att hela synen på studentbostadens självklara del i utbildningspaketet är helt annorlunda på andra håll i Europa – och världen. Framförallt tanken att staden, lärosätet och bostadsföretagen hänger ihop bidrar till varandras utveckling. Det nämndes exempelvis forskningsresultat från USA som påvisade boendets effekt på studieresultaten. Vilket på sitt sätt kan te sig självklart – har man en bra boendesituation kan man rimligtvis fokusera mer på studierna. Den kopplingen medför också att lärosätena satsar stora pengar på att utveckla studentbostadsområdena, inte bara i USA utan även på andra håll i Europa som Spanien och England. Det i sin tur innebär att studentbostadsmarkanden har en helt annan ställning. En av talarna på konferensen var från engelska delen av den internationella fastighetskonsulten Savills och fick frågan om studentbostäder var big business för dem. Svaret? Yes, and it’s getting bigger!Ett exempel för att delvis komma runt detta är att bygga studenthotell. Vi besökte bland annat The Student Hotel, byggt och ägt av det engelska företaget City Living Group, där man i princip hyr ut studentbostäder med hotellregler. Kostnaden är betydligt högre än i en vanlig studentbostad i Nederländerna. Ett rum på 14 kvm med delat kök kostar till exempel drygt 6 000 kr/mån om man tecknar sig för ett helt läsår. Priset avskräcker dock inte alla studenter då de inte tycks ha några större problem med att få det uthyrt. Fördelen med att driva studentbostäder som hotell, förutom möjligheten att sätta friare hyra, är att man dessutom kan hyra ut till andra grupper i tider av låg efterfrågan på studentbostäder. En av studentbostadsbranschens universella utmaningar är att beläggningen varierar över hela året. Framförallt är det vår och sommar som är bekymret i Sverige. Hade det varit lättare att hyra ut vanliga studentbostäder som hotell, vandrarhem eller dylikt under sommaren skulle förvaltningsekonomin kunna förbättras betydligt. Det i sin tur skulle påverka intresset för och möjligheten att bygga nya studentbostäder.

Tänk om vi kunde få den utvecklingen i Sverige också.