Förenkla, inte försämra

Sammanställningen av studentbostadsbranschens synpunkter på dagens byggregelverk som vi publicerade igår gav ett tydligt svar på att branschen efterfrågar möjligheten att bygga mindre bostäder. Ytan är den självklara aspekten att förändra för att få ner hyran per bostad i en omfattning som faktiskt gör skillnad för den som ska betala hyran.

Den självklara följdfrågan är ju hur mycket skillnad det gör? Det är inte helt enkelt att svara på eftersom det tyvärr inte är så enkelt som att skala ner en bostad från t.ex. 25 till 18 kvm och applicera samma kvadratmeterhyra. Ofta är kvadratmeterhyran högre för en liten bostad än för en mindre, men det är utan tvekan så att hyran per bostad kommer att vara lägre. Som exempel på effekten kan man ta AF Bostäders minibostad på 8,8 kvm som har en månadshyra på 2 600 kr medan de räknar med att en etta på 24-26 kvm skulle ha en hyra på 5 200 kr per månad. En väsentlig skillnad i så väl hyra som bostadsyta. Och det är just det som är grejen, en ökad variation av utbudet som motsvarar den variation i efterfrågan som finns bland studenterna.

Studentbostäder en långsiktigt investering
Tyvärr hamnar diskussionen kring att bygga mindre bostäder ofta i just för eller mot denna minibostad. Frågan handlar i realiteten snarare om möjligheten att bygga mindre än de 25 kvadratmeter Boverket ansett vara det minsta tänkbara. Ett regelverk med lättnader vad gäller möjligheten att bygga mindre bostäder kommer inte innebära att det enbart poppar upp minibostäder över hela landet, vilket det ofta framställs som. En bostad är en dyr och långsiktig investering som man ska kunna hyra ut även i framtiden oavsett om det råder bostadsbrist eller ej. Det innebär att de som bygger självklart också måste ta hänsyn till preferenserna hos de som ska bo där, annars kommer det inte bli uthyrt. Vare sig idag eller i framtiden. Seriösa och långsiktiga bostadsföretag kommer helt enkelt också bygga bra bostäder som motsvarar kundernas önskemål även om det blir möjligt att bygga mindre bostäder än idag. Det handlar helt enkelt om en förenkling, inte försämring.  

Omdefiniera besökstillgängligheten
Den andra diskussionen man oundvikligen kommer in på är tillgänglighetsregler. Det är nödvändigt att lyfta diskussionen kring hur vi definierar en tillgänglig bostad. De flesta tycks överens om att det som dagens tillgänglighetsregler syftar till är att alla skall kunna besöka nybyggda bostäder. Vilket alla dessutom tycks vara överens om är en självklarhet. För att en rullstolsburen skall bo permanent i en bostad krävs dock ofta betydligt mer omfattande tillgänglighet än vad reglerna kräver idag vilket gör att dagens regler i praktiken avser besökstillgänglighet.  

Frågan är dock vad som krävs för att alla skall kunna besöka en bostad? Det är fortfarande möjligt att besöka en bostad om exempelvis badrummet finns utanför själva lägenheten (vilket för övrigt inte var ovanligt för de som bodde i studentkorridor för inte allt för länge sedan). Studentbostäder är dessutom tillfälliga bostäder med en högst begränsad boendetid vilket ytterligare lyfter frågan om det då inte är ok att definiera besökstillgängligheten annorlunda jämfört med andra bostäder. Man gör det i Norge och det är något som Boverket verkligen borde titta närmare på i den regelöversyn man gör.  

Se helheten
Som sammanställningen också beskriver i exemplet från Örebro så får även små förändringar stora konsekvenser. Det är därför viktigt att man lyfter blicken från den enskilda bostaden och eventuella besparingar per lägenhet till de stora effekterna på hela projektet. Som i sin tur ger effekter på de enskilda lägenheterna. Det arbetet påbörjas med en ny studie idag. Vi väntar med spänning på resultatet och lär få all anledning att återkomma i frågan.