Olika studenter behöver olika typer av bostäder

Det har varit mycket uppmärksamhet kring visningen av AF Bostäders 8,8 kvadratmeter stora studentbostad i Lund i veckan. Med all rätta. Man kan givetvis tycka att 8,8 kvadratmeter är lite väl litet för att bo på, men det viktiga är den problematiken som bostaden sätter fingret på – nämligen standarden för hur en bostad ska vara utformad. De byggregler som styr utformningen av såväl studentbostäder som vanliga bostäder är i princip desamma. Det finns visserligen några mindre undantag för studentbostäder som gör att t.ex. köket kan vara något mindre i en studentbostad än i en vanlig bostad. Men sammantaget gör det att i princip alla studentbostäder som byggts de senaste åren (ja innan byggandet tvärdog 2009 alltså) har sett likadana ut: ett rum med kök i hallen på ungefär 25 kvadratmeter. För många passar det säkert alldeles utmärkt, både pris och storleksmässigt, men inte för alla. När situationen ser ut som den gör idag med skyhöga byggkostnader som gör att en nybyggd etta på 25 kvadratmeter får en hyra som den genomsnittlige studenten inte kan förväntas betala måste det till nytänkande och utveckling av studentbostaden. Produktutveckling helt enkelt.

Inget passar alla
Givetvis passar inte 8,8 kvadratmeter alla studenter, på samma sätt som en trea på 60 kvadrat inte heller passar alla studenter, men det måste ju finnas boende som passar olika typer av studenter. Även om AF Bostäders experiment nog är i minsta laget även för den mest hugade studenten belyser det problemet med att regelverket som omgärdar studentbostäder behöver ses över för att öka möjligheterna till flexibilitet i nyproduktionen och därmed tillgodose studentens behov och inget annat. Studentbostäder är inte som vanliga hyresrätter – och ska inte vara det heller. Det är en genomgångsbostad med begränsad besittningsrätt vilket innebär att den genomsnittliga boendetiden är två år. Varför ska man då inte få bygga bostäder utifrån de förutsättningarna?