Så mycket tycker studenterna att boendet får kosta

Hur mycket är studenter beredda att betala för sitt boende under studietiden? En ny rapport från Studentbostadsföretagen i samarbete med Ungdomsbarometern kartlägger studenternas betalningsvilja och visar var de själva sätter gränsen för en rimlig hyresnivå.

Läs hela rapporten >>

Högskolestudenter upp till 24 år har fått svara på frågan hur mycket de kan tänka sig att betala per månad för sin del av boendekostnaden. Resultatet visar att nästan alla accepterar en kostnad på 4 000 kronor i månaden medan hälften är beredda att betala upp till 6 000 kronor i månaden. För en femtedel ligger betalningsviljan ännu högre – upp mot 7 000 kronor i månaden.

- Det här ger en tydlig bild av att betalningsviljan varierar stort bland studenterna. För den som utvecklar och förvaltar studentbostäder är det viktigt att ha insikt i detta och förstå sin lokala dynamik, för att kunna erbjuda bostäder som efterfrågas av studenterna, säger Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen.

Högre betalningsvilja bland studenter än studieintresserade
Studenter som redan påbörjat sin utbildning har generellt sett en högre betalningsvilja än de som planerar att göra det. Medan hälften av högskolestudenterna anger en övre nivå vid 6 000 kronor, går motsvarande gräns för studieintresserade vid 5 000 kronor. Skillnaden speglar sannolikt att studenter har större insikt i sin ekonomi och en mer realistisk bild av bostadsmarknaden på studieorten.

- Betalningsvilja handlar mycket om prisvärdhet och vad man får för pengarna. Ofta har studentbostäder med lägre hyra, till exempel korridorrum eller boenden med enklare standard, kortare kötider än nyare bostäder med hög standard och högre hyra. För många studenter är det med andra ord värt att betala lite mer för en bostad om den har rätt utformning och bra läge, säger Stina Olén.

Små skillnader i betalningsvilja oavsett familjeekonomi
Rapporten undersöker även om betalningsviljan varierar beroende på om man angett att man har en god eller dålig familjeekonomi. Resultatet visar att det visserligen påverkar betalningsviljan, men mindre än vad man kan tro. Till exempel anger 50 procent av de med god familjeekonomi att de kan tänka sig en hyra på 6 000, medan samma siffra för de som angett en dålig familjeekonomi är 45 procent. Att skillnaden inte är större kan vara en effekt av att CSN ger en likvärdig lägsta inkomstnivå för alla studenter.

Läs hela rapporten >>